Sweet reunion

Förra hösten lärde jag min katt att om jag sa "puss" skulle han sätta nosen mot min kind.
Det har snart gått ett år sen jag flyttade till Barcelona och kisen kan fanemej fortfarande pussas.

Första dagarna här hemma var han lite reserverad, skulle promt sova hos mig men på nattygsbordet men huvudet i min hand. Jag fick inte bära honom men han följde efter mig hela tiden.
Nu, ett par dagar senare, sover han i min säng. Han går och lägger sig vid halv elva tiden och ligger och väntar. Han väcker mig vid halv niotiden av att han ska ut. Idag satt han på mig och jamade så det var bara och maka sig upp och öppna dörren.

Det skär i hjärtat av att veta att om tre dagar måste jag åka hem igen. Jag måste lämna honom helt oförstående. Jag försöker säga åt honom att jag åker men jag tror inte han fattar.

Det svider att veta att om tre dagar kommer han ligga på min säng och vänta...